Jag tänkte tillägna detta blogginlägg till min bästa vän Emelie.
Emelie är en gammal vän till mig, inte gammal i att hon har många år på nacken utan att vi har känt varandra länge. Trots att vänskapen inte startade så bra så är den idag den bästa.

När jag träffade Emelie för första gången tror jag att jag var kring 6-7 år. Och jag hatade henne! Hon var en av de jävligaste ungarna och vi klarade inte av att vara med varandra. Det var nämligen så att vi hade en annan gemensam vän som också hette Emelie, men då Emelie G. Men när vi hamnade i samma klass i mellanstadiet lärde vi oss att tycka om varandra. Vi hade många fler gemensamma kompisar och våra pojkvänner var bästa kompisar. En vänskap började växa.

I högstadiet hade vi båda varsin andra bästa kompis. Men vi var nu nära vänner ändå. Men dessa bästa kompisar var inte några som passade oss bra. Den ena svek och den andra domderade. I slutet av högstadiet räknade jag dig till en av mina två bästa kompisar. Sedan dess har jag alltid vetat att du finns här för mig.

I gymnasiet när den andra bästa kompisen flyttade till Sthlm och jag tappade kontakten helt med henne fanns det självklart inget annan som jag hellre umgicks med. Du min vän Emelie L (som du så länge hette) är den bästa. Vi har gått igenom massa tillsammans. Jag har varit en skit ibland men du har alltid uppmärksammat mig om det och det är en sak som är jävligt bra med dig. Du får tillbaka en till där man vill vara, till den person som man vill vara.

När jag flyttade till hit till Uppsala så var du den som det var svårast att säga hejdå till. För du vet att du alltid är mitt nr 1 telefonsamtal när det hänt något, om något är jobbigt eller behöver stöd. Och att flytta bort från sin vän som bara bodde ett par kvarter bort var en stor omställning.

Och som du sa när du var i Thailand, den du saknade hemma var mig. Det betyder ju nånting. En bra vän vill man inte vara långt borta ifrån. Så när jag tillslut övertalade dig ;) om att flytta till Uppsala så var jag hur lycklig som helst! För det första hade jag varit rätt ensammen i Uppsala det första året, och det var grymt skönt att få ha dig i samma stad. Det är som ett extra stöd.

Trots att vi inte ses jätte ofta eftersom vi har rätt olika schema och vi bor i olika ändar av stan så är jag grymt glad över att du finns här.

Så Emelie min vän, snällaste, vänligaste, tjurigaste, bästa, sötaste, citatmaskinen och klanten. Du är bäst min vän. Älskar dig! Puss